Högskolebehörighet och Meritpoäng

Här kan du läsa om behörighet för högskola och universitet. Du guidas genom urvalsprocessen och lär dig att skilja på grundläggande behörighet och områdesbehörighet. Du får även lite tips på vad du bör ha i åtanke när du väljer gymnasieprogram för att dina chanser att bli antagen ska bli så stora som möjligt.

Grundläggande behörighet

För att läsa på universitet och högskola krävs det att du har grundläggande behörighet. Du har grundläggande behörighet om du har:

• godkänt på minst 2250 gymnasiepoäng
• godkänt på 90 procent av kurserna på en fullständig gymnasial vuxenutbildning.
• en utbildning från en folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
• en utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.

Om du inte har grundläggande behörighet från gymnasieskolan måste du komplettera din utbildning genom studier på kommunal vuxenutbildning, komvux, eller på folkhögskolan. Din kommun kan hjälpa dig om du behöver komplettera dina betyg.

Särskild behörighet

Många universitets- och högskoleutbildningen kräver mer än grundläggande behörighet. På vissa Naturvetenskapliga högskoleutbildningar till exempel kan specifika kurser i Biologi, Kemi eller Fysik behövas. Andra utbildningar kan kräva att du har viss arbetslivserfarenhet. Om du redan vet vad du vill bli kan du prata med din SYV för att se vilka ämnen du behöver läsa för att få behörighet till rätt utbildning. Var noga med att kolla upp om din blivande gymnasieskola kan erbjuda dig dessa kurser.

Bara vissa kurser på gymnasiet ger meritpoäng

Ämnen som språk, engelska, matematik samt områdeskurser ger extra meritpoäng vid urval. De är olika för olika gymnasieutbildningar och kan ses som fördjupning eller specialisering i relevanta gymnasiekurser, som inte är behörighetsgivande. Som sökande kan du få maximalt 2,5 meritpoäng. De nya antagningsreglerna berör också elever på grundskolan. De som väljer andra språk än engelska i grundskolan kan ha god nytta av det senare på gymnasieskolan eftersom språk är ett av de ämnen som ger extra meritpoäng.

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att söka, Om det är fler sökande än platser på en utbildning görs ett urval på de sökandes meriter. Dina meriter är dina gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg. Det kan också vara resultatet på högskoleprovet.

Urval och antagning

Från och med antagningen till högskolan under HT 2010 delas de sökande, som söker med sina betyg, in i olika kvotgrupper vid urvalet. Såhär ser indelningen ut.

Grupp 1. Denna grupp kallas direktgruppen och där hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan. Även de med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser komvux, ingår i direktgruppen.

Grupp 2. Detta är en kompletteringsgrupp där alla som kompletterar på komvux för att få behörighet hamnar. Även de som gjort en prövning i gymnasieskolan hamnar i kompletteringsgruppen.

Efter att de sökande delats in i dessa olika grupper tas en tredjedel av platserna från Grupp 2 och läggs över i Grupp 1. Detta innebär att det är enklare att bli antagen till högskolan om man är i direktgruppen (Grupp 1).  Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola hur platserna ska fördelas på de utbildningar högskolan erbjuder.

Det blir allt viktigare för högskolebehörigheten att välja gymnasieprogram

Redan i gymnasiet är det viktigt att du väljer rätt gymnasieprogram och kurser från början. Det är alltså inte det bästa alternativet att läsa in gymnasiekurser och ämnen i efterhand. Gör du det hamnar du i kompletteringsgruppen och har svårare att konkurrera med dem som direkt hamnade i direktgruppen.

Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.

Källa: