Så har vi då begåvats med ännu en eländesbeskrivning av den svenska skolan. Skolinspektionen har levererat sin senaste granskning av sakernas tillstånd – matematikundervisningen i gymnasieskolan. Liksom i tidigare granskningar […]
Forskare i replik: Skolkonkurrensen kan inte beskyllas för det svenska fallet i undersökningar. Osaklig kritik av en artikel som noterar problem i finska skolan gör inte heller Sveriges skolsystem bättre. Med en […]
I Stockholms stad finns det cirka 260 grundskolor och 45 grundsärskolor, kommunala och fristående, som erbjuder en rad olika profiler och inriktningar. Hitta och jämför skolor Jämför grundskolor eller grundsärskolor […]
Språkrör Grön Ungdom: Idag får Jan Björklund ha skoldebatten i princip i fred och där bedriva sin kraftmätning mot Sveriges alla elever att spotta ut tuggummit, ta av sig kepsen […]
Gymnasiebetyg
År 2011-2012 förändras betygsystemet. Tidigare har elever betygsatts med gymnasiebetygen Godkänt (G), Väl Godkänt (VG), och Mycket Väl Godkänt (MVG).
Detta betygssystem fungerar så att betyg sätts utifrån de kvaliteter som bestämts att alla elever måste uppnå för att få ett visst betyg. Betygsstegen är ordnade så att VG-kvaliteter är mer värda än G-kvaliteter, och att MVG är det högsta betyg du kan uppnå. Det betyder att för att uppnå ett VG måste du ha uppfyllt G-kvaliteterna och de kvaliteter som är specifika för VG.
Kvaliteterna, som alla gymnasieelever ska uppfylla för varje ämne, avgörs av Skolverket. De fastställer vad elever bör klara av och uppnå i varje ämne de läser för att nå betyget G, VG eller MVG. Kvaliteterna är samlade i ämnets kursplan.
Mål och kursplaner
I vissa ämnen finns, förutom kvaliteter, också mål som eleven ska sträva mot. Man vill till exempel att gymnasieeleven ska ”utveckla”, ”fördjupa”, ”tillägna sig”, ”bli förtrogen med” vissa kunskaper. För att inte fastna vid att betygsätta elever efter enbart kunskap inom olika kunskapsområden, handlar vissa mål om att eleven till exempel också ska kunna exemplifiera, argumentera för och emot, förklara och reflektera över den kunskap de har.
Kursplanen ger varje skola riktlinjer för hur undervisningen ska läggas upp. Det betyder att arbetsmetoder och innehåll inte är helt bestämda utan får påverkas till viss del av lärare och gymnasieklass.