Nästa år investerar Stockholms stad 3,2 miljarder i att bygga nya och rusta upp befintliga skolor och förskolor. Det är en ökning med närmare en miljard från förra året. 3,2 […]
Pedagogikprofessor: Studentexamen har tidigare fungerat som en klassmarkör och vi bör vara medvetna om att en på nytt införd studentexamen kommer att medföra att färre når det vi idag kallar […]
Lärarutbildare: Flickornas överlägsna skolresultat kan till en del förklaras med att skolan präglas av verbalitet och relationsinriktade aktiviteter. Pojkar får i mindre utsträckning sina förmågor uppmuntrade. I skolans värld är […]
Mälardalens Tekniska Gymnasium Mälardalens Tekniska Gymnasium erbjuder dig en bred utbildning. Du läser fler kurser än du vanligtvis läser på en vanlig gymnasieskola. Första året är gemensamt för alla elever. […]
Gymnasiebetyg
År 2011-2012 förändras betygsystemet. Tidigare har elever betygsatts med gymnasiebetygen Godkänt (G), Väl Godkänt (VG), och Mycket Väl Godkänt (MVG).
Detta betygssystem fungerar så att betyg sätts utifrån de kvaliteter som bestämts att alla elever måste uppnå för att få ett visst betyg. Betygsstegen är ordnade så att VG-kvaliteter är mer värda än G-kvaliteter, och att MVG är det högsta betyg du kan uppnå. Det betyder att för att uppnå ett VG måste du ha uppfyllt G-kvaliteterna och de kvaliteter som är specifika för VG.
Kvaliteterna, som alla gymnasieelever ska uppfylla för varje ämne, avgörs av Skolverket. De fastställer vad elever bör klara av och uppnå i varje ämne de läser för att nå betyget G, VG eller MVG. Kvaliteterna är samlade i ämnets kursplan.
Mål och kursplaner
I vissa ämnen finns, förutom kvaliteter, också mål som eleven ska sträva mot. Man vill till exempel att gymnasieeleven ska “utveckla”, “fördjupa”, “tillägna sig”, “bli förtrogen med” vissa kunskaper. För att inte fastna vid att betygsätta elever efter enbart kunskap inom olika kunskapsområden, handlar vissa mål om att eleven till exempel också ska kunna exemplifiera, argumentera för och emot, förklara och reflektera över den kunskap de har.
Kursplanen ger varje skola riktlinjer för hur undervisningen ska läggas upp. Det betyder att arbetsmetoder och innehåll inte är helt bestämda utan får påverkas till viss del av lärare och gymnasieklass.