En Svensk skola med en fransk profil Franska Skolan är en friskola som följer den svenska läroplanen men har en fransk profil. Detta innebär att all undervisning sker på svenska […]
En elev på en gymnasieskola i Enskede i Stockholm har avlidit efter att ha blivit knivhuggen på skolan. Både den misstänkte gärningsmannen och den avlidne är elever på skolan. Strax […]
Studentexamen (Swedish for “students’ examination” or “students’ degree”) is the name of the university entrance examination in Sweden from the 17th century until 1968, during the period 1862–1968 taken as a final written and oral […]
Behörighet till gymnasiet För att få gå ett nationellt program i gymnasieskolan krävs att du har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning, inte redan har genomgått en gymnasieutbildning […]
Vara kompisar:
Gymnasiebetyg
År 2011-2012 förändras betygsystemet. Tidigare har elever betygsatts med gymnasiebetygen Godkänt (G), Väl Godkänt (VG), och Mycket Väl Godkänt (MVG).
Detta betygssystem fungerar så att betyg sätts utifrån de kvaliteter som bestämts att alla elever måste uppnå för att få ett visst betyg. Betygsstegen är ordnade så att VG-kvaliteter är mer värda än G-kvaliteter, och att MVG är det högsta betyg du kan uppnå. Det betyder att för att uppnå ett VG måste du ha uppfyllt G-kvaliteterna och de kvaliteter som är specifika för VG.
Kvaliteterna, som alla gymnasieelever ska uppfylla för varje ämne, avgörs av Skolverket. De fastställer vad elever bör klara av och uppnå i varje ämne de läser för att nå betyget G, VG eller MVG. Kvaliteterna är samlade i ämnets kursplan.
Mål och kursplaner
I vissa ämnen finns, förutom kvaliteter, också mål som eleven ska sträva mot. Man vill till exempel att gymnasieeleven ska “utveckla”, “fördjupa”, “tillägna sig”, “bli förtrogen med” vissa kunskaper. För att inte fastna vid att betygsätta elever efter enbart kunskap inom olika kunskapsområden, handlar vissa mål om att eleven till exempel också ska kunna exemplifiera, argumentera för och emot, förklara och reflektera över den kunskap de har.
Kursplanen ger varje skola riktlinjer för hur undervisningen ska läggas upp. Det betyder att arbetsmetoder och innehåll inte är helt bestämda utan får påverkas till viss del av lärare och gymnasieklass.